[Ess Hå] - personliga tankar, politik & prylar

Det är knappast en hemlighet, jag gillar god och vällagad mat. Något som jag går igång på lite extra är mat som tar tid. Det är lite speciellt med sådant som får ta lite tid, inte bara för att det ofta (sägs vara) ont om tid numera utan också för att vissa smaker kräver tid för att utvecklas. Det är alltså inte särskilt svårt att förstå hur jag kunde bli lite exalterad när jag för första gången såg ett recept på Pulled pork. Fläskkarré med mexikanska smaktoner som får puttra 5-6 timmar i ugnen. Kan väl inte bli annat än helrätt? Klart det skulle provlagas och i fredags fanns chansen. Svärmor, svärfar och svägerska på middag. Utmaningen var antagen.

Receptet var detta av Lisa Förare Winbladh. Lovande. Det var dock en detalj. Om man ska bjuda på mat vid 13-tiden och rätten tar runt sex timmar att laga får man börja tidigt... Jag gick upp klockan 6. Med tanke på resultatet var det absolut värt det men till nästa gång ska det serveras på kvällen eller dagen efter en ledig dag.

Gjorde även de rekommenderade tillbehören, den svarta bönsalladen med lime och kakao var riktigt god.

 

 

Bilderna:
1. Redo att stoppas in i ugnen.
2. Vänder köttet efter en och en halv timma.
3. Det börjar bli klart. Rostar kryddorna som ska vara med i det sista momentet.
4. Snart färdigdraget... Kryddigt, saftigt och med en djup köttsmak.

Smartson är en inte helt okänd webbplats som testar en väldig massa olika prylar. Deras tester syns dessutom titt som tätt återgivna i dagspressen. Vidare erbjuder de konsumenter att, med en god portion tur, bli testpiloter för olika varor som är på väg in på marknaden för att på så sätt ge producenten värdefull information.

Just nu kan man exempelvis försöka bli testpilot för Dunlop sommardäck, vilket innebär att man får provköra och recensera en uppsättning däck från Dunlop. Däcken får man sedan behålla efter testperiodens slut. Givetvis vill jag vara med och testa - det vore fantastiskt att få ikläda Audin en uppsättning Dunlop SP Sport Maxx TT.

Helt ärligt, det hade varit dags ett tag. Mina finskor var inte särskilt fina längre. Omoderna. Osköna. Osmidiga. O-jag-vet-inte-vad-allt... Sista jag hade dem på mig lovade jag mig själv att det var den sista gången. Närhelst jag behövde klä mig i kostym härnäst skulle nya skor införskaffas. Härnäst var idag. När stadens skobutiker öppnade var det jag som hängde på låset.

Tänker inte utelämna någon enskild butik men rent generellt var service usel. Och, nej, jag besökte inte Skopunkten eller andra butiker med uttalad lågprisprofil utan butiker där jag, av erfarenhet, kunde förvänta mig lite service. Exempelvis var jag ensam kund i en butik och gick runt och provade skor medan expediten stod bakom disken och gjorde ingenting. Visst, jag sökte inte kontakt mer än att jag tittade åt hennes håll ett par gånger men hon hälsade inte ens, än mindre frågade om jag önskade hjälp med något. Jag var välklädd, provade skor i prisklassen 900-1100 kr men verkade inte ens värd att hälsas på. Inte så att jag förväntar mig att bli uppassad men hur svårt är det att säga hej?

Efter att ha besökt fem butiker fann jag att jag fastnat för en sko från Clarks:

Goya Band i svart skinn.

Dock, Clarks har för mig alltid varit ett gubbmärke. Ja, bortsett från deras klassiska ökenkängor. För de är inte gubbiga utan bara väldigt snygga och en dag ska jag äga ett par sådana. Men i övrigt? Är inte Clarks gubbiga? Eller hade jag missuppfattat det hela? Kanske är det så att de har både snygga skor och mer gubbiga dito? Eller håller jag på att bli gubbe? Funderade inte så mycket mer på positioneringen av Clarks varumärke utan beslutade att jag numera ingår i deras målgrupp. Gubbe eller ej.

Idag var det återigen dags för det som börjar bli en årlig tradition för mig. Ett besök på Dustin Expo, en prylmässa arrangerad av återförsäljaren Dustin. Jag och brorsan satte oss bilen vid niotiden imorse och styrde mot Stockholm, närmare bestämt annexet vid Globen. Läge att spana på lite sköna prylar alltså.


Det var lite kö innan insläppet började...

Jag erkänner. Jag är en liten tekniknörd. Jag gillar verkligen att gå runt och klämma på prylar, prata med personalen i montrarna om det är något som intresserar mig och titta på vad det är för teknik som är på gång. Passade bland annat på att känna lite på min drömzoom, Canons EF 70-200mm f/2.8L IS II USM, tillsammans med en EOS 60D (samma som vår kamera). Wow. Vilken optik! Blixtsnabb fokus. Tyst. Underbar bildstabilisering. Relativt lätt. Nackdelar? Priset. Fast andrahandsvärdet är bra. Men om jag får lägga vantarna på en sådan lär den inte säljas i första taget...

Funderar på att kanske eventuellt kanske bygga en ny dator i sommar. Den nuvarande har det lite tufft (läs: går väldigt långsamt och låter som en dammsugare) med foton i råformat. Passade på att snacka lite med en kille (amerikan tror jag) från Intel. Kul. Han hade koll. Minst sagt.

Årets trend? Samma som förra året. 3D. Kunde knappt bry mig mindre. Fanns även en ny trend. Surfplattor. En pryl som funnit ganska länge egentligen men som blev jättehet när Apple lanserade Ipad förra året. På mässan fanns ett flertal varianter utöver Ipad 2 och jag testade plattor från både Asus och Samsung. Bägge körde Android 3.0 och visst är det sköna prylar men vad ska man ha dem till? Det mesta som man gör med en platta går lika smidigt eller betydligt smidigare på en bärbar dator, som dessutom kostar mindre. Men visst, lite kul vore det att sätta en platta i händerna på mamma för att visa senaste familjebilderna. Och sonen skulle älska Angry birds på den stora skärmen...


Jag känner på Samsungs nya 10-tumsplatta. En platta som, om jag förstått det rätt, ska bli ännu tunnare när den lanseras.


Efter ett par timmar på mässgolvet åkte vi hem igen. Och började se fram emot nästa års mässa...

Har i snart två år varit nöjd ägare till en GPS-navigator från Navigon. Idag blev jag ännu lite nöjdare. När man knappar in ett nytt resmål på vår navigator får man vanligen tre alternativa resvägar med information om körsträcka och restid. Ett alternativ, vanligen det översta, brukar navigatorn rekommendera som det bästa. På vägen till Stockholm följde vi rekommendationen och kom fram utan problem.

När vi promenerat klart på mässan och skulle åka hem föreslog navigatorn alternativ två, via Stockholm city. Det första alternativet skulle dessutom ta avsevärt längre tid. Vi valde alternativ två och började köra. Efter ett par minuter kom svaret på varför det första alternativet skulle ta så lång tid. Radion bröt musiken för ett trafikmeddelande. Det hade inträffat en olycka i Eugeniatunneln. Helt stopp i riktning mot Uppsala. Om jag hade kört utan GPS-navigator hade jag garanterat kört ut på E4 snarast möjligt på vägen hem och fastnat i en rejäl kö på Essingeleden. Navigatorn plockade upp informationen från TMC-signalen och valde en väg förbi olyckan vilket gjorde att vi hann hem lagom till en goda lunchen som frun hade fixat.


Ser till att du hinner hem till lunchen.