[Ess Hå] - personliga tankar, politik & prylar

Den rullar. Vår bil. Den var inte deprimerad. Det var batteriet som var trasigt. Inte totalt urladdat utan trasigt. Vilket gav lite udda och märkliga, men enligt killen på verkstaden inte helt ovanliga, symptom. Nu har den ett nytt batteri sedan några dagar tillbaka och den tog mig till svärföräldrarna i Västerås för att hämta hem fru och barn och den tog oss tillbaka.

Bara att jaga rätt på en besiktningstid... Sedan är den till salu. Någon som vill köpa en nybesiktad Volvo V40 -99?

På Discovery går ett kul program vid namn Stan Lee's Superhumans. I ett av avsnitten möter de Bob Munden, en kille som skjuter snabbt. Snabbare än någon annan i hela världen. Han drar sin revolver, skjuter och träffar på mindre än 2 hundradels sekunder. Blinkar du så ser du inte att han sköt. Han skjuter så osannolikt snabbt att jag knappt kan förstå hur det är fysiskt möjligt.

Den senaste hobbyn för tekniskt begåvade personer med lite pengar över är att hacka Microsofts Kinect för att skapa sina egna mer eller mindre innovativa användningsområden. En del nöjer sig dock inte med att hacka Kinect utan kombinerar det med att hacka en Roomba robotdammsugare. Han får dock jobba lite mer på följsamheten innan jag köper...

Lunch blev det idag också. Pappaledig. Lagade Fish and chips (låter betydligt roligare än stekt torsk och pommes frites...) tillsammans med lillkillen. Kanske inte världens nyttigaste lunch men långt ifrån det sämsta alternativet heller. Specielt inte med tanke på att vi gjorde pommes frites i vår Actifry, en matsked olja räcker till ett kilo potatis. Resultatet är helt ok om de äts nylagade, speciellt med tanke på det relativt låga fettinnehållet.


Dagens rätt.

Sedan julhelgen är vi numera ägare till en digital systemkamera. En Canon EOS 60D med en normalzoom på 17-85 mm. Vilken skillnad! Vi har tidigare fotograferat med en superzoom från Canon. Den hade visserligen goda möjligheter till manuella justeringar men allt som oftast satte den rent tekniska prestanda gränsen för vad som gick att göra. Så icke nu då det istället är min förmåga som fotograf och mina kunskaper om kameran som är begränsningen.

Älskar hur systemkameran presterar i dålig belysning. Hur enkel den är att hantera. Snabbheten. Det är fantastiskt! Plötsligt har det blivit riktigt kul att fotografera. Läser på mer. Vill lära mig hur jag nyttjar kameran maximalt. Har bara skrapat på ytan. Blivit nyfiken på bildbehandling. Börjat titta på RAW-bilder. Det är fantastiskt hur enkelt det är att, med hjälp av Photoshop Elements, justera bilder i råformat utan några större förkunskaper. Börjat drömma om fler fotoprylar...

Hade lite tid för mig själv på tisdag morgon inne i Uppsala centrum. Kameran var med och jag tog en del kort. Blev inte särskilt mycket finlir med vinklar osv då det var 20 grader kallt och mina skinnhandskar inte stod emot kylan särskilt bra. Här är ett litet axplock.

Uppsala i vinterskrud:

Snavade över en filmtrailer på YouTube. Ibland förundras man över hur det finns pengar för att genomföra vissa produktioner. Som exempelvis Mega Shark vs Crocosaurus. Det blir ingen Oscar här, inte ens för bästa specialeffekter...


Vem betalar för att se denna film? Nivån är så usel att jag har svårt att tro att någon ens övervägt att visa den på bio i Sverige. Fast nya Åsa-Nisse-filmen hamnade ju på bio så man vet aldrig...

Hungrig? Brister fantasin när det gäller att komma på nya, spännande rätter till kvällens middag? Kolla in bloggen Den Bruna Maten. Några matnördar som lagar en massa rätter från 70-talets receptkort. När man läser bloggen är det svårt att tro att var och varannan svensk har parmesan, wasabi och muscovadosocker hemma idag... Det har gått framåt med den svenska matmedvetenheten sedan dessa receptkort skapades.

Vad sägs om en dessert bestående av päron, keso, grön paprika och kummin?

Visst vore detta den ultimata avslutningen på en riktig festmåltid?
Bild från Den Bruna Maten.

Eller vad sägs om följande meny? Skinkägg i gelé, Färserat vitkålshuvud och Snöbollar i vaniljsås. Dessa rätter vann deras läsaromröstning, 70-talets värsta maträtter.

Jag är numera mycket tacksam över att det hunnit bli 90-tal när jag flyttade hemifrån och började laga mat på allvar till mig själv...

Har velat ha en surfplatta ett tag. Var skeptisk till att börja med och avfärdade all hysteri kring iPad som sedvanligt välgjord marknadsföring från Apple. Men efter att ha känt på en iPad kapitulerade jag. Inte så att jag började drömma om just en iPad. Står fast vid att de tekniska produkter som köps in här hemma ska var öppna, producenten ska inte sitta som domare över vad jag önskar installera. Mina önskemål går före producentens tankar kring min användarupplevelse. Alltså ingen iPad.

Alternativen då? Inget lockade. Förvuxna mobiltelefoner med en Android-version som inte är tänkt att köras på surfplattor utan just på mobiltelefoner. Hårdvara som inte gör något eget. Härmar iPad men gör allt lite sämre. Mitt hopp tändes dock nyligen. Motorola presenterade XOOM. Med Android 3.0, som är gjort för surfplattor. Jag blev nyfiken. Och i samband med Super Bowl-finalen dök denna briljanta reklamfilm upp:



Jag ska ha en XOOM.

För den nyfikne, en jämförelse mellan XOOM och iPad.