Dagen då jag nästan köpte en platt TV

Det nästan skrek emot mig. Uppslaget i Elgigantens reklamblad med en Sony KDL 32 U 2000 för 5790 kr. En 32" Sony-TV för under 6000 kr. Verkade nästan för bra för att vara sant. Kollade med en kollega med vissa känningar i branschen. Verkade vara en ok TV. Visserligen från Sonys billigaste produktlinje men ändå. Åkte hem, pratade med frun och räknade pengarna. Funderade lite. Visst skulle vi kunna köpa en sådan utan problem. Frågan var hur den såg ut i verkligheten. Åkte till Elgiganten för att titta. Ogillar egentligen den butiken väldigt mycket men plånboken fick styra... Trodde knappt att TV:n skulle finnas kvar - det var begränsat antal.

Väl framme vid butikens TV-avdelning ser jag apparaten. Den står bland alla andra apparater men saknar prislapp. Ett par står och tittar på den tillsammans med en säljare. Han vill inte sälja Sony-apparaten. Det är förra årets modell. Den har inte lika bra svärta som Samsung-apparaten bredvid för 6995 kr. JVC-maskinen två steg bort kostar 9995 kr men är av årets modell, lite bättre specad och med två HDMI-ingångar (kan iofs vara bra). Utan att paret sagt ett dyft om priset meddelar han att han kan släppa JVC-apparaten för 7995 kr. De fick 2000 kr i rabatt utan att ens be om det..! Alltså är Elgiganten ännu en av dessa butiker där man inte kan köpa saker till ordinarie pris... Säljaren tjänade uppenbarligen bättre på en JVC med 20 procent rabatt än på en Samsung till ordinarie pris.

Paret lät sig övertygas efter ett tag och tog TV:n från JVC. Medan affären gjordes upp började jag pilla på Sonys fjärrkontroll. Kollade lite på bildinställningarna. Skärpekontrollen stod på lägsta nivån! Inte konstigt att bilden på Sonys apparat såg luddigare ut än konkurrenternas... Säljaren stegade fram till mig, full av förhoppningar om att få avsluta dagen med två platta TV-apparater. Han möttes av följande fråga:
"Hur kommer det sig att skärpereglaget står på lägsta nivån på Sonys TV?"
Killen blev tyst, harklade sig och klämde fram ett lätt förläget "Ehh...". Tagen med fingrarna i syltburken. Själv hade jag redan insett att TV:n inte var något för mig och att vår tjocka CRT-TV fortfarande ger bättre bild på det vi tittar på än de allra flesta platta apparater. Men jobbig som man är ibland kunde jag inte annat än ge killen chansen att sälja lite till mig. Bara för att se hans försök...


Kommentarer
Postat av: Jack Hansen

Skön story! Starkt jobbat av dig att våga fråga om reglaget.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback