Rostig kärlek
Den senaste semesterveckan har spenderats utanför Linköping, hemma hos min far. En stor del av tiden har dessutom, tyvärr, spenderats i hans verkstad. Vår Volvo V40 uppvisade tydliga tecken på rost i skärmkanterna. Ni vet, brunt, kexigt och lite mjukt. Här behövde det lagas rost, även om det var semester och solen lockade mer än spackelburken. A man's got to do what a man's got to do.
Tur att man har en brorsa som också är man. Och snäll. Annars hade det inte blivit så mycket rostlagning. Den äldre av mina två yngre bröder är grym på det mesta när det gäller verkstadsarbete. Jag kan bygga om en dator men får svår ångest vid tanken på att sätta en vinkelslip i bilen. Brorsan får inte ångest, han kapar bort den rostiga plåten, klipper till en ny bit, mäter lite, bockar lite och hamrar lite. Sedan är det "bara" (för honom) att svetsa fast den. Jag försökte hjälpa till så gott jag kunde men mitt bidrag blev mest att slipa och lackera.
Nu är det i alla fall gjort. Bilen är mindre rostig och nu är vi tillbaka i Uppsala.
Tack broder J för din insats!
Tur att man har en brorsa som också är man. Och snäll. Annars hade det inte blivit så mycket rostlagning. Den äldre av mina två yngre bröder är grym på det mesta när det gäller verkstadsarbete. Jag kan bygga om en dator men får svår ångest vid tanken på att sätta en vinkelslip i bilen. Brorsan får inte ångest, han kapar bort den rostiga plåten, klipper till en ny bit, mäter lite, bockar lite och hamrar lite. Sedan är det "bara" (för honom) att svetsa fast den. Jag försökte hjälpa till så gott jag kunde men mitt bidrag blev mest att slipa och lackera.
Nu är det i alla fall gjort. Bilen är mindre rostig och nu är vi tillbaka i Uppsala.
Tack broder J för din insats!
Kommentarer
Trackback