Paraplyvett
Var nere i centrum i ett snabbt ärende. Det regnade. Mycket. Förstår mig inte på folk som befinner sig i en galleria och, som på väg ut, i entréns trängsel fäller upp sitt paraply. Kan de inte vänta tills de kommer ut? Dör de av några regndroppar? Är deras frisyr mer viktig än omgivande människors ögon? Vad vet jag? Irriterar mig gör de, människorna utan paraplyvett.
I dyrast laget
Har äntligen hittat ett tangentbord som jag vill ha. Det nya Wave Keyboard från Logitech. De butiker som fått in det till lagret tycks ta cirka 500 kronor för det. Dock inte Katshing. De vill ha 141 119 kronor för det.
Bildbevis:
Inväntar en rejäl prissänkning...
Bildbevis:
Inväntar en rejäl prissänkning...
Ambitiöst
Det finns en programvara för att emulera gamla arkadmaskiner kallad MAME. De flesta kör spelen på sin dator och får en nostalgisk återblick till tiden då det stod i en spelhall och matade en arkadmaskin med femkronor bara för att få ett par nya försök att ta sig in på High Score-listan på Street Fighter II eller vad det nu var som spelades.
Det är dock inte alla som nöjer sig med att sitta vid datorn och spela. Vissa går ett steg längre. Eller två. Killen i den här tråden är, minst sagt, ambitiös. Han bygger ett eget arkadspel som emulerar det mesta som funnits i arkadväg. Snyggt blev det också:
1. Kabinettet
2. Ambitiösa motivlackeringar...
En sådan vore inte helt fel att ha i källaren i ett framtida hus...
Det är dock inte alla som nöjer sig med att sitta vid datorn och spela. Vissa går ett steg längre. Eller två. Killen i den här tråden är, minst sagt, ambitiös. Han bygger ett eget arkadspel som emulerar det mesta som funnits i arkadväg. Snyggt blev det också:
1. Kabinettet
2. Ambitiösa motivlackeringar...
En sådan vore inte helt fel att ha i källaren i ett framtida hus...
Politisk humor
För ett par dagar sedan kunde men på SVD:s ledarsida läsa ett kortare inlägg med rubriken När SAP debatterar "förutsättningslöst".
Klicka iväg, läs och lär dig en ny definition av förutsättningslöst.
Klicka iväg, läs och lär dig en ny definition av förutsättningslöst.
Efterlysning
Sökes: Krondimmer (vit) till rimlig kostnad, typ klart under 1000-lappen.
Finns: Kronbrytare som jag vill byta ut.
Aftonbladet vilse?
Beklagade mig över att Aftonbladet börjat ta betalt för att man ska få läsa exempelvis gamla krönikor. Påmindes precis när jag skulle besöka en gammal sparad länk. Kom att tänka på något jag läste för cirka en vecka sedan. The New York Times slutar ta betalt för sitt webbarkiv.
Men Aftonbladet är kanske lite större..?
Men Aftonbladet är kanske lite större..?
Bekvämt besök
Igår kom svärföräldrarna på besök. Tror bestämt att de ville titta lite på min söta fru och bebismagen. Då jag jobbade i lördags och frun numera inte orkar med några större ansträngningar i köket erbjöd de sig att ta med både mat och fika.
Framåt tre dukade vi upp med grillspett, ris/bulgur och tzatziki från Grekiska Kolgrillsbaren i Västerås. Det visade sig vara ett lyckat val. Maten värmdes snabbt i mikron och vi njöt. Kaffe och kaka efter maten satt fint.
Resterande del av eftermiddagen ägnades åt att titta på semesterbilder. En Xbox med XBMC gör det hela till en angenäm upplevelse när man kan sitta i TV-soffan istället för att trängas framför datorn. Den jordgubbspaj de hade med sig gjorde inte saken sämre.
Framåt tre dukade vi upp med grillspett, ris/bulgur och tzatziki från Grekiska Kolgrillsbaren i Västerås. Det visade sig vara ett lyckat val. Maten värmdes snabbt i mikron och vi njöt. Kaffe och kaka efter maten satt fint.
Resterande del av eftermiddagen ägnades åt att titta på semesterbilder. En Xbox med XBMC gör det hela till en angenäm upplevelse när man kan sitta i TV-soffan istället för att trängas framför datorn. Den jordgubbspaj de hade med sig gjorde inte saken sämre.
Den som gapar över mycket...
Aftonbladet gapar ibland lite för mycket. Skrev häromdagen om en krönika av Johan Hakelius som publicerats på Aftonbladets webbplats. Har nu fått reda på att det numera endast går att läsa gamla krönikor om man är Plus-medlem hos Aftonbladet, dvs betalar för vissa tjänster på deras webbplats. Tycker att de gått lite väl långt nu i sin iver att dra in mer pengar. Har de aldrig funderat på webbens kärna? Möjligheten att länka vidare. Exempelvis till en artikel på aftonbladet.se. Där alla besökare kan ta del av alla de annonser som drar in massor med pengar. Vad vet jag? Kanske vill de bara gapa lite mera? Se om det går att pressa ut några kronor till?
Jag ledsnade och konsulterade Google. Här är krönikan:
Jag ledsnade och konsulterade Google. Här är krönikan:
"Ideologi, ideologi - och nedsövning i morgon
Sådär vid fyratiden, går den i repris på tvåan. På lördag blir det en repris till. Sedan försvinner den in någonstans i tjugoplustablån på svt24, för samhällsintresserade med sömnproblem. Och det kommer förstås att vara lika tyst om den, som det är nu. Jag vet inte om ni såg Erik Sandbergs dokumentär "Jag ska göra abort" i söndags. Men jag är rätt säker på att det inte bara var jag som gjorde det. Och jag är rätt säker på att jag inte var ensam om att inte må något vidare efteråt. Att se Jenny, en nittonårig tjej, ligga med utspärrade ben, gråta förtvivlat och som tröst bli nedsövd, så att aborten kan ske enligt schema, är ... ja, vad är det. Det finns inga riktigt bra ord för den där blandningen av maktlöshet, absurd effektivitet och sorg. Och efter det blir det tyst. Det är tystnaden som är det riktigt obehagliga. För tystnaden, i en fråga där det annars trängs folk med slagord och knutna nävar, bekräftar dokumentärens tes, den som inte upplever sin abort som lika oproblematisk som ett besök hos fotvården, är oönskad. En sådan person är det något fel på. Hon var säkert knäpp innan hon gjorde abort. Hon är en politisk belastning. Att se RFSU:s Lena Lennerhed sitta framför en plansch med texten "Sex är politik" och formulera den linjen, är inte mycket att säga om. Radikala kampanjorganisationer lever för sin ideologi. Det är alla de andra i dokumentären, barnmorskorna, läkarna och sjuksystrarna, som sänder en rysning genom kroppen. Jenny frågar, före ingreppet, om man mår dåligt efteråt. Hennes röst stockar sig. Svaret blir att de flesta kan gå till jobbet dagen efter. Som om frågan gällde något rent fysiskt. Hon missförstås medvetet, för att försvara den politiska normen att aborter är oproblematiska. En replik återkommer gång på gång. Som om de alla gått samma kurs "de flesta mår bra, om de har tagit rätt beslut." Lyssna på bisatsen "om de har tagit rätt beslut." Vad kan den betyda, annat än "den som mår dåligt har sig själv att skylla. Själva aborten är inget problem." Abort är en osedvanligt olämplig fråga att göra ideologi av. Men det gäller inte bara kritiker. Och från RFSU till den som håller i vacuumsugen, möts Jenny bara av ideologi, ideologi, ideologi. Det och nedsövning. Och så blev det tyst.
Johan Hakelius"
Ledsen? Vi drogar dig!
Hoppas ni såg på Dokument inifrån i söndags kväll. Det var ett skrämmande program om hur aborter hanteras idag. Märkligt att det varit så tyst efter programmet. Som om den abortförespråkande mediavänstern bestämt sig för att tiga ihjäl problemet med kvinnor som mår dåligt efter att ha genomgått en abort. Som om de fruktar att behöva ompröva sin syn på den fria aborten om kvinnans väg till självständighet.
Det vidrigaste i hela programmet var när en sköterska skickar upp en 19-årig tjej, som skakar av gråt, till operation (där aborten skulle genomföras) med orden:
"De är jättegulliga där uppe och om du fortfarande är ledsen när du kommer upp dit kan de ge dig lite lugnande medel."
Välkommen till Sverige, vi drogar dig så att du slipper tvivla på huruvida du faktiskt vill göra abort eller ej.
Det bästa jag läst som en reaktion på programmet är denna krönika av Johan Hakelius i Aftonbladet.
Det vidrigaste i hela programmet var när en sköterska skickar upp en 19-årig tjej, som skakar av gråt, till operation (där aborten skulle genomföras) med orden:
"De är jättegulliga där uppe och om du fortfarande är ledsen när du kommer upp dit kan de ge dig lite lugnande medel."
Välkommen till Sverige, vi drogar dig så att du slipper tvivla på huruvida du faktiskt vill göra abort eller ej.
Det bästa jag läst som en reaktion på programmet är denna krönika av Johan Hakelius i Aftonbladet.
IKEA-glädje
I vår klädkammare hade vi en yta i ena hörnet på drygt 40*40 cm och till den ytan har jag under längre tid letat efter någon form av smart förvaringslösning. IKEA har inte haft något. Det skulle möjligen gå att bygga en liten stapel av de minsta trådbackarna från Elfa, fast det skulle inte bli speciellt bra. Något annat passande hade jag inte hittat och att bygga själv lockade inte särskilt mycket...
I lördags var vi på IKEA i annat ärende och plötsligt inser jag att jag precis passerat något intressant. Backar och tar en ordentligt titt. En nyhet. Anebda klädskåp, ett litet skåp som är 180 cm högt och med bredd och djup på 40 cm. Som gjort till vår klädkammare. '
Skåpet inhandlades i söndags och har nu ställts på plats. Ser ut som att det är ritat för att stå där.
Aneboda klädskåp
Kan man tiga ihjäl problem?
Titta på TV ikväll. På SVT 2. Klockan 20:00. Dokument inifrån har ett program med titeln Jag ska göra abort. Programmet handlar om något som de flesta berörda mer än väl känner till men som få vill tala öppet om: Kvinnor (och män) som mår dåligt i samband med en abort.
Personligen anser jag att den svenska abortlagstiftningen är märklig. Du kan gå på ultraljud i graviditetsvecka 17 och se ditt barn röra sig på en monitor för att nästa vecka genomgå en abort utan att någon får ifrågasätta ditt beslut. Ett barn kan, efter beslut från socialstyrelsen, aborteras i vecka 22. Ungefär vid samma tid som de tidigast födda barnen räddas till livet. Dessutom genomgår tusentals mer eller mindre svåra depresioner till följd av en genomförd abort. Varje år.
Något är fel och det måst vi kunna prata öppet om utan att beskyllas för att vara kvinnofientliga, mot utveckling i tredje världen eller liknande.
Kvällens meny
Ryggbiff i bit, lågtemperaturstekt och rikligen kryddad med salt och svartpeppar
Klyftpotatis
Bearnaisesås, hemmagjord av min kära fru
Grönsallad
Det satt fint...
Klyftpotatis
Bearnaisesås, hemmagjord av min kära fru
Grönsallad
Det satt fint...
E-sjuka
Hörde om en klass sexor idag. Typ exakt samma ålder som på de elever min fru undervisar. De som jag hörde om kom från en högst normalbegåvad klass. Det var dock ett område där de var extremt obegåvade:
Postadresser.
Majoriteten av eleverna i klassen klarade inte av att skriva en vanlig adress. En sådan där som går till en fysisk plats. Kunskapen om vad ett postnummer är, fanns den? Nix. Någon tyckte dock att detta med adresser verkade lite svårt - det är ju ganska krångligt att säga "sjuttifemtusenfyrahundratjogånio Uppsala"...
Har IT-revolutionen gått för långt. Kommer framtidens e-handel gå under på grund av att morgondagens kunder inte vet hur de ska fylla i sin adress och på så sätt få hem beställda varor? Undrar om de tänkt på de, IT-strategerna?
Postadresser.
Majoriteten av eleverna i klassen klarade inte av att skriva en vanlig adress. En sådan där som går till en fysisk plats. Kunskapen om vad ett postnummer är, fanns den? Nix. Någon tyckte dock att detta med adresser verkade lite svårt - det är ju ganska krångligt att säga "sjuttifemtusenfyrahundratjogånio Uppsala"...
Har IT-revolutionen gått för långt. Kommer framtidens e-handel gå under på grund av att morgondagens kunder inte vet hur de ska fylla i sin adress och på så sätt få hem beställda varor? Undrar om de tänkt på de, IT-strategerna?
21 dagar
Längre än så är det inte tills Bäbis beräknas komma. Nu vet jag att de där beräkningarna är långt ifrån hundraprocentiga men ändå. Och jag kan fortfarande knappt fatta det.
Fast det känns väldigt coolt.
Fast det känns väldigt coolt.
Tack till okänd
Fick ett brunt paket med posten igår. Det enda som skvallrade om innehållet var formen, typisk bokform, och etiketten med avsändarens namn, TTG Sverige AB, vilket sade typ ingenting. Namn och adress var dessutom handskrivet - inte så vanligt idag när det gäller post från företag.
Det bruna pappret revs av och innehållet blev synligt. Det var en bok. Sallader runt Medelhavet, en kokbok med recept på sallader inspirerade från trakterna kring - surprise - Medelhavet. Det fanns ingen notis om varför boken hade skickats till mig. Jag misstänkte inte att det var ett försök till gerillamarknadsföring genom bloggskribenter - jag är alldeles för anonym och mina, i reklamsammanhang, ganska blygsamma besöksiffror motiverar inte sådana åtgärder.
Kikade lite till på boken, den hade getts ut av Kakao Förlag. Plötsligt hoppade hjärnan igång och drog sig till minnes någon typ av tävling som jag deltog i någon gång i somras. Då jag inte jobbar i mediebranschen saknades det fortfarande uppslag om vilka TTG Sverige AB var. Googlade lite och insåg ganska snabbt att det är ett tidningsförlag med bland annat Residence (har man ingen egen webbplats får man stå sitt kast...) bland titlarna.
Sambandet klarnade. Jag hade vunnit i en tävling som fanns i tidningen i somras. Case closed.
En liten fundering bara, om jag vore utgivare av ett magasin och däri hade en tävling, skulle jag inte önska att vinnarna visst att de vunnit i min tävling? Utan att behöva googla fram det...
Det bruna pappret revs av och innehållet blev synligt. Det var en bok. Sallader runt Medelhavet, en kokbok med recept på sallader inspirerade från trakterna kring - surprise - Medelhavet. Det fanns ingen notis om varför boken hade skickats till mig. Jag misstänkte inte att det var ett försök till gerillamarknadsföring genom bloggskribenter - jag är alldeles för anonym och mina, i reklamsammanhang, ganska blygsamma besöksiffror motiverar inte sådana åtgärder.
Kikade lite till på boken, den hade getts ut av Kakao Förlag. Plötsligt hoppade hjärnan igång och drog sig till minnes någon typ av tävling som jag deltog i någon gång i somras. Då jag inte jobbar i mediebranschen saknades det fortfarande uppslag om vilka TTG Sverige AB var. Googlade lite och insåg ganska snabbt att det är ett tidningsförlag med bland annat Residence (har man ingen egen webbplats får man stå sitt kast...) bland titlarna.
Sambandet klarnade. Jag hade vunnit i en tävling som fanns i tidningen i somras. Case closed.
En liten fundering bara, om jag vore utgivare av ett magasin och däri hade en tävling, skulle jag inte önska att vinnarna visst att de vunnit i min tävling? Utan att behöva googla fram det...
På kurs med Kurt
Imorgon börjar den. Kursen för oss blivande föräldrar. Turligt nog är det inte den katastrofale kursledaren från 80-talets barnprogram som håller i kursen utan en rutinerad barnmorska. Ska bli spännande.
Det märkliga är att trots att det bara är knappt fyra veckor tills Bäbis planeras komma känns det helt overkligt att vi ska bli föräldrar.
Det märkliga är att trots att det bara är knappt fyra veckor tills Bäbis planeras komma känns det helt overkligt att vi ska bli föräldrar.
Regn hos mig
Cliffhangern fortsätter Hur gick det med torgförsäljningen igår? Fick vi packa in allt i bilen ännu en gång och åka hem i ogjort ärende? Innan ni får alla svar vill jag tacka min bror, han kom från Linköping till Uppsala för att hälsa på under helgen och hade då inget emot att stiga upp tidigt och stå på torget med mig. Tack! Frun tackar också för att hon slapp stå där...
Kvällen före fanns det en viss oro för att vi skulle få stå ute i ösregn. Tidigare i veckan pratade väderfolket om att det skulle bli fint väder i helgen men under fredagen svängde de likt en politiker under valår och utlovade rikligt med regn i östra Svealand. Typ här alltså.
04:40 väcktes jag av mobilen. Upp och in i duschen, glad över att inte ha ett jobb som tvingar upp mig vid den tiden till vardags. Frun steg upp och gjorde i ordning smörgåsar åt oss. Tack! Sedan gick hon och lade sig igen när vi åkte...
Det var en mulen och disig höstmorgon som mötte oss utanför dörren. Av det utlovade regnet syntes dock bara spår i forma av en riktigt blöt trall på uteplatsen. Kunde kanske bli en fin höstdag? SMHI kunde väl ha fel angående regnet? Det har ju hänt förr... I alla fall när de talat om solsken.
Jag och brorsan packade in allt som skulle säljas. I bilen låg redan ett lånat bord med utfällbara ben. Bordet var lite för långt för att man skulle sitta bekvämt. När jag pressade huvudet mot nackstödet fick jag in tre fingrar mellan min panna och solskyddet... Fattar inte hur jag lyckades flytta foten från gasen till bromsen. Såg troligen inte klok ut när jag körde. Brydde mig inte om sådana småsaker.
Kvart i sex svängde vi in på Vaksala torg. Jag och brorsan. Hittade en ledig "torgruta" ut mot cykelbanan som går mellan torget och skolan. Efter att njutit av att kunna räta ut benen igen efter bilfärden började vi att packa ur grejerna. Knappt hade vi hunnit få upp bordet och börjat öppna de första banankartongerna förrän andra, mer rutinerade, torgsäljare kom och inspekterade det vi skulle sälja. Sägs att de rutinerade letar fynd hos alla newbies som de försöker köpa billigt och sälja dyrt senare på dagen. Besviket konstaterade de att det inte stod Rörstrand under de IKEA-tallrikar som skulle säljas tillsammans med en massa annat som vi inte vill ha.
Bordet på plats, grejerna uppställda och klockan visade bara ett par minuter över sex. Märkligt nog finns det folk som är ute och går vid den tiden på morgonen och som tittar runt på borden med grejer till salu. Alltså vanligt folk, inte sådana som själva står på torget, är på väg hem efter en ovanligt sen kväll eller liknande...
Cirka tjugo minuter över sex började det. Regnet. Duggade lite lätt i några minuter först för att sedan tvinga oss att fälla upp paraplyerna. Sedan regnade det med en intensitet som varierade från lättare regn till kraftigt ösregn resten av vår tid på torget samt, för säkerhets skull, ett par timmar efter det att vi kom hem (kl 13:30).
Vi lät oss dock inte nedslås av lite, eller mycket, regn. Här skulle det säljas grejer. Tur att porslin tål regn... Och vi sålde grejer. Det allra mesta av det vi hade med oss blev sålt. En dryg tusenlapp blev det över efter att torgavgiften på 160 kr var betald. Folk prutade. Generellt sätt prutade invandrade svenskar mer än infödda dito. Man lärde sig snabbt. När en potentiell prutare frågade om priset på ex. en blomkruka sade man 25 kr när man skulle nöja sig med 20 kr. Och fick sälja den för 20 kr. Win-win situation. Typ. Till ickeprutande svenskar har jag bara en sak att säga:
Om ni handlar på ett torg av en privatperson och ser något ni vill ha, gå inte om du erbjuds ett pris 10 kr över det du vill ge. Fråga om de kan göra något på priset eller ge ett motbud. Det är inte så farligt...
Allt går att sälja på torget. En gammal, ej uppladdningsbar, eltandborste som jag fått. Helt ny men utan förpackning och några år på nacken. Det satt en inte särskilt fräsch, men givetvis oanvänd, borste på den. Tanken var att vi skulle haft med två reservborstar i originalförpackning. Dessa kunde dock inte hittas och borsten lämnades överst i en kartong bredvid bordet. En person fick syn på den och köpte den för 2 kr. Vet inte vad hon skulle ha den till.
Framåt ett regnade det väldigt mycket och kundunderlaget tycktes föredra att handla inomhus så vi bestämde oss för att packa ihop det som inte var sålt. Vi var båda ganska frusna och hyfsat blöta om fötterna. Skulle bli skönt att komma hem och få lite varm mat i magen. Alla blöta grejer packades ner i de kartonger som var minst blöta... Kan meddela att det inte är särskilt lätt att packa ner grejer i kartonger samtidigt som man håller i ett paraply och försöker skydda både sig själv och kartongen...
Väl hemma var det riktigt skönt att byta om till torra kläder och äta varm mat. Tack till frun som ordnade maten!
Summering: Skulle mycket väl kunna stå på torget igen men jag tänker inte ställa mig där i ösregn någon mer gång...
Kvällen före fanns det en viss oro för att vi skulle få stå ute i ösregn. Tidigare i veckan pratade väderfolket om att det skulle bli fint väder i helgen men under fredagen svängde de likt en politiker under valår och utlovade rikligt med regn i östra Svealand. Typ här alltså.
04:40 väcktes jag av mobilen. Upp och in i duschen, glad över att inte ha ett jobb som tvingar upp mig vid den tiden till vardags. Frun steg upp och gjorde i ordning smörgåsar åt oss. Tack! Sedan gick hon och lade sig igen när vi åkte...
Det var en mulen och disig höstmorgon som mötte oss utanför dörren. Av det utlovade regnet syntes dock bara spår i forma av en riktigt blöt trall på uteplatsen. Kunde kanske bli en fin höstdag? SMHI kunde väl ha fel angående regnet? Det har ju hänt förr... I alla fall när de talat om solsken.
Jag och brorsan packade in allt som skulle säljas. I bilen låg redan ett lånat bord med utfällbara ben. Bordet var lite för långt för att man skulle sitta bekvämt. När jag pressade huvudet mot nackstödet fick jag in tre fingrar mellan min panna och solskyddet... Fattar inte hur jag lyckades flytta foten från gasen till bromsen. Såg troligen inte klok ut när jag körde. Brydde mig inte om sådana småsaker.
Kvart i sex svängde vi in på Vaksala torg. Jag och brorsan. Hittade en ledig "torgruta" ut mot cykelbanan som går mellan torget och skolan. Efter att njutit av att kunna räta ut benen igen efter bilfärden började vi att packa ur grejerna. Knappt hade vi hunnit få upp bordet och börjat öppna de första banankartongerna förrän andra, mer rutinerade, torgsäljare kom och inspekterade det vi skulle sälja. Sägs att de rutinerade letar fynd hos alla newbies som de försöker köpa billigt och sälja dyrt senare på dagen. Besviket konstaterade de att det inte stod Rörstrand under de IKEA-tallrikar som skulle säljas tillsammans med en massa annat som vi inte vill ha.
Bordet på plats, grejerna uppställda och klockan visade bara ett par minuter över sex. Märkligt nog finns det folk som är ute och går vid den tiden på morgonen och som tittar runt på borden med grejer till salu. Alltså vanligt folk, inte sådana som själva står på torget, är på väg hem efter en ovanligt sen kväll eller liknande...
Cirka tjugo minuter över sex började det. Regnet. Duggade lite lätt i några minuter först för att sedan tvinga oss att fälla upp paraplyerna. Sedan regnade det med en intensitet som varierade från lättare regn till kraftigt ösregn resten av vår tid på torget samt, för säkerhets skull, ett par timmar efter det att vi kom hem (kl 13:30).
Vi lät oss dock inte nedslås av lite, eller mycket, regn. Här skulle det säljas grejer. Tur att porslin tål regn... Och vi sålde grejer. Det allra mesta av det vi hade med oss blev sålt. En dryg tusenlapp blev det över efter att torgavgiften på 160 kr var betald. Folk prutade. Generellt sätt prutade invandrade svenskar mer än infödda dito. Man lärde sig snabbt. När en potentiell prutare frågade om priset på ex. en blomkruka sade man 25 kr när man skulle nöja sig med 20 kr. Och fick sälja den för 20 kr. Win-win situation. Typ. Till ickeprutande svenskar har jag bara en sak att säga:
Om ni handlar på ett torg av en privatperson och ser något ni vill ha, gå inte om du erbjuds ett pris 10 kr över det du vill ge. Fråga om de kan göra något på priset eller ge ett motbud. Det är inte så farligt...
Allt går att sälja på torget. En gammal, ej uppladdningsbar, eltandborste som jag fått. Helt ny men utan förpackning och några år på nacken. Det satt en inte särskilt fräsch, men givetvis oanvänd, borste på den. Tanken var att vi skulle haft med två reservborstar i originalförpackning. Dessa kunde dock inte hittas och borsten lämnades överst i en kartong bredvid bordet. En person fick syn på den och köpte den för 2 kr. Vet inte vad hon skulle ha den till.
Framåt ett regnade det väldigt mycket och kundunderlaget tycktes föredra att handla inomhus så vi bestämde oss för att packa ihop det som inte var sålt. Vi var båda ganska frusna och hyfsat blöta om fötterna. Skulle bli skönt att komma hem och få lite varm mat i magen. Alla blöta grejer packades ner i de kartonger som var minst blöta... Kan meddela att det inte är särskilt lätt att packa ner grejer i kartonger samtidigt som man håller i ett paraply och försöker skydda både sig själv och kartongen...
Väl hemma var det riktigt skönt att byta om till torra kläder och äta varm mat. Tack till frun som ordnade maten!
Summering: Skulle mycket väl kunna stå på torget igen men jag tänker inte ställa mig där i ösregn någon mer gång...
Knappt fem timmar
Mer är det inte kvar. Tills jag ska gå upp. Varför? Ska jag på en rolig utlandsresa och flyga tidigt? Nytt jobb med helt galna arbetstider? Allmän förvirring när jag ställde väckarklockan och total oförmåga att ställa om den?
Fel, fel, fel. Imorgon ska vi göra ett nytt försök att sälja grejer på Vaksala torg. Det förra gick ju inte så bra... Gammalt porslin som vi inte vill ha. Grytor som inte fungerar med induktion. Prydnadssaker vi helst inte vill kännas vid. Mer eller mindre fula blomkrukor (förhoppningsvis snygga i någon annans ögon). Allt är rester från när vi flyttade. Nu ska det bort.
Skynda att fynda på Vaksala torg imorgon!
Återkommer med en försäljningsrapport.
Fel, fel, fel. Imorgon ska vi göra ett nytt försök att sälja grejer på Vaksala torg. Det förra gick ju inte så bra... Gammalt porslin som vi inte vill ha. Grytor som inte fungerar med induktion. Prydnadssaker vi helst inte vill kännas vid. Mer eller mindre fula blomkrukor (förhoppningsvis snygga i någon annans ögon). Allt är rester från när vi flyttade. Nu ska det bort.
Skynda att fynda på Vaksala torg imorgon!
Återkommer med en försäljningsrapport.
Vikten av valfrihet
Igår hade SVD en mycket bra ledare av P J Anders Linder, Ibland kan faktiskt väljarna ha rätt, där han berör vikten av valfrihet för småbarnsföräldrar när det gäller val av barnomsorgsform. Äntligen har regeringen bestämt sig för att genomföra det de lovade - vårdnadsbidraget. En reform som kommer möjliggöra för fler föräldrar att göra vad de anser vara bäst för sina barn: Stanna hemma och ta hand om dem i hemmiljön.
I sin ledare citerar Anders initiativtagaren till Föräldraupproret, Anna Bergqvist: "Det finns ingen som känner mina barn som jag gör. På andra områden får vi välja, bil, tv, och vi ska välja elbolag, men på det här området får man inte välja trots att det engagerar oss mest." Det är svårt att inte hålla med henne.
Kan detta lilla steg vara en början till slutet för statens självpåtagna förmyndarroll över familjerna? Jag vet inte, men jag hoppas.
Jag har alltid ansett att staten ska lägga sig i så lite som möjligt när det gäller hur föräldrar vill ta hand om sina barn, tvärtom borde staten underlätta varje barnomsorgsform på samma sätt som de gör för de som väljer dagis. Nu, när vi själva står inför detta att bli småbarnsföräldrar, känns det hela ännu mer angeläget. Vi vill kunna välja det som vi anser är bäst för vårt barn - oavsett om det gäller något så trivialt som babyskydd till bilen eller något som påverkar så mycket som vilken plats barnet vistas på under den större delen av sin vakna tid.
Mer läsvärt:
Slut på förmynderiet ger vårdnadsbidrag på bred front (SVD)
Namninsamling till förmän för vårdnadsbidrag
I sin ledare citerar Anders initiativtagaren till Föräldraupproret, Anna Bergqvist: "Det finns ingen som känner mina barn som jag gör. På andra områden får vi välja, bil, tv, och vi ska välja elbolag, men på det här området får man inte välja trots att det engagerar oss mest." Det är svårt att inte hålla med henne.
Kan detta lilla steg vara en början till slutet för statens självpåtagna förmyndarroll över familjerna? Jag vet inte, men jag hoppas.
Jag har alltid ansett att staten ska lägga sig i så lite som möjligt när det gäller hur föräldrar vill ta hand om sina barn, tvärtom borde staten underlätta varje barnomsorgsform på samma sätt som de gör för de som väljer dagis. Nu, när vi själva står inför detta att bli småbarnsföräldrar, känns det hela ännu mer angeläget. Vi vill kunna välja det som vi anser är bäst för vårt barn - oavsett om det gäller något så trivialt som babyskydd till bilen eller något som påverkar så mycket som vilken plats barnet vistas på under den större delen av sin vakna tid.
Mer läsvärt:
Slut på förmynderiet ger vårdnadsbidrag på bred front (SVD)
Namninsamling till förmän för vårdnadsbidrag
Burr
Sju plusgrader. Regnet hänger i luften. Hösten ser ut att vara här trots löften om värme till helgen. Kan inte påstå att jag känner för att sätta mig på cykeln för att ta mig till jobbet.
Tänker göra det ändå. Cykla. Till jobbet.
Nu.
Tänker göra det ändå. Cykla. Till jobbet.
Nu.
Välljud
Äntligen blev det av. Vår gamla förstärkare, en Denon som jag köpte för ca 17 år sedan, har varit på väg att ge upp. En ingång krånglade lite. Ibland skrapade det ordenligt när man vred på volymkontrollen. I samband med volymändring glappade den ena kanalen då och då. Den saknade fjärrkontroll vilket gjorde att det inte lockade särskilt mycket att köra TV-ljudet genom stereon.
Efterträdaren var utsedd. En NAD C320BEE. Hi-Fi Klubben har sålt ut de sista sedan förra sommaren för 2998 kr. I torsdags slog jag upp SVD och hittade en annons från Hi-Fi Klubben i Stockholm - de sålde ut de sista exemplaren av förstärkaren för 2298 kr för att fira butikernas nya katalog. Pratade med frun. Hon höll med - kan man göra ett klipp så är det bara att slå till. Det enda som kunde hindra uppgraderingen nu var om den inte fanns i Uppsala.
Den fanns. Jag lade händerna på det sista exemplaret i den klassiska NAD-grå färgen. Packade upp och kopplade in på kvällen, efter gokart-åkandet. Testkörde igår morse. Det låter bra. Mycket bra. En klar förbättring av ljudet - varmare, fylligare och med en större närvarokänsla.
Nu börjar jakten på en bra och prisvärd multifjärrkontroll som kan ersätta de sex fjärrkontroller som vi har nu.
Efterträdaren var utsedd. En NAD C320BEE. Hi-Fi Klubben har sålt ut de sista sedan förra sommaren för 2998 kr. I torsdags slog jag upp SVD och hittade en annons från Hi-Fi Klubben i Stockholm - de sålde ut de sista exemplaren av förstärkaren för 2298 kr för att fira butikernas nya katalog. Pratade med frun. Hon höll med - kan man göra ett klipp så är det bara att slå till. Det enda som kunde hindra uppgraderingen nu var om den inte fanns i Uppsala.
Den fanns. Jag lade händerna på det sista exemplaret i den klassiska NAD-grå färgen. Packade upp och kopplade in på kvällen, efter gokart-åkandet. Testkörde igår morse. Det låter bra. Mycket bra. En klar förbättring av ljudet - varmare, fylligare och med en större närvarokänsla.
Nu börjar jakten på en bra och prisvärd multifjärrkontroll som kan ersätta de sex fjärrkontroller som vi har nu.
Go, go, go
Gokart. I torsdags var jag och sju andra grabbar iväg och körde gokart på Ös-We Ring, en utomhusbana på dryga 600 meter och gokartar som gjorde uppemot 80 km/h. Att skriva att vi hade kul vore ett riktigt understatement. Efter tre pass på 10 minuter vardera bakom ratten kändes det som om man fått "köra av sig" lite...
Insåg att även gokartkörande kan ge träningsvärk. Finns visst några muskler i armarna som bäst tränas genom att försöka pressa "karten" genom banans kurvor så snabbt som möjligt...
Insåg att även gokartkörande kan ge träningsvärk. Finns visst några muskler i armarna som bäst tränas genom att försöka pressa "karten" genom banans kurvor så snabbt som möjligt...