Moralfilosofi på kristen grund
Ibland hittar man riktiga guldkorn på webben. Idag är en sådan dag. Läste precis ett av dagens inlägg på Dick Erixons eminenta blogg. Där hänvisar han till en gammal kommentar där han diskuterar ett tal av Margaret Thatcher. I den kommentaren finns några översatta utdrag som jag bara måste delge er om ni nu inte orkar klicka er vidare och läsa där.
Utdrag ur Margaret Thatchers tal till Skotska kyrkans generalförsamling i Edinburgh 21 maj 1988:
"Jag kom nyligen över en mycket enkel fras: 'Kristendom handlar om själslig pånyttfödelse, inte om sociala reformer'. Debatten kring dessa mål har ibland blivit alltför polariserad och givit intryck av att de två helt kan separeras. Men de flesta kristna uppfattar det som sin personliga plikt att hjälpa sina medmänniskor. De betraktar barnens uppfostran som ett värdefullt förtroende. Dessa plikter är inte sprungna ur någon av riksdagens sekulära lagar, utan följer på att vara kristen.
Men många människor som inte är troende accepterar detta ansvarstagande. Vad är i så fall de distinkta kännetecknen för kristendom? De kommer inte från den sociala, utan den själsliga sidan av våra liv, och jag skulle personligen vilja identifiera särskilt [dessa] trossatser:
Människan har av Gud utrustats med den fundamentala rätten och förmågan att välja mellan gott och ont. [Vi är] skapta till Guds avbild och därför förväntas vi använda vår egen makt över tanken i utövandet av denna valmöjlighet /…/ vi behöver inte vårda vår kristna tro och gå i kyrkan för att värna sociala reformer och förmåner eller för att slå vakt om ett gott uppförande, utan för att visa respekt för livets okränkbarhet och ansvaret som följer med friheten /…/
Vi får lära oss att vi måste arbeta och använda våra talanger för att skapa välstånd. 'Om en man inte vill arbeta får han heller inte äta', skrev Paulus till tessalonikerna. Strävan efter rikedom hellre än fattigdom är legitim och springer ur själva skapelsens natur. Ändå varnar det tionde budet - Du skall icke heller hava lust till andras tillgångar - för att denna strävan efter att tjäna pengar och äga saker kan bli väl självisk. Men det är inte skapandet av nya tillgångar som är fel, utan kärlek till pengar för sin egen skull. Det är när beslut om vad man gör med välståndet som den själsliga dimensionen kommer in i bilden. Hur skulle vi kunna svara på de många ropen efter hjälp, eller efter investeringar i framtiden, eller efter stöd till fantastiska konstnärer vars arbete också är en hyllning till Gud, om vi inte först arbetar hårt och använder våra talanger för att skapa nödvändig rikedom? /…/
En sak är säker, de sociala och ekonomiska arrangemang som inte är grundade på respekten för individuellt ansvar kommer bara att göra skada. Vi är alla ansvariga för våra egna handlingar. Vi kan inte skylla på samhället om vi bryter mot lagen. Vi kan inte heller till andra delegera viljan att ge nåd och visa generositet. Politiker och andra sekulära krafter bör sträva efter att stimulera det goda i människor och motverka det onda; men de kan aldrig skapa det förstnämnda och aldrig avskaffa det sistnämnda. De kan bara se till att lagarna uppmuntrar de bästa instinkterna och övertygelserna hos människorna, instinkter och övertygelser som jag är övertygad om är betydligt djupare rotade än vad som ofta anses vara fallet. Ingenstans är det mer uppenbart än i familjen, som är kärnan i vårt samhälle och utgör vaggan för vår civilisations dygder. /…/
Ingenstans i Bibeln nämns ordet demokrati. När kristna möts är det inte, eller borde det inte vara, för att utröna vad majoritetens uppfattning är, utan vad som är den helige andens budskap - och det kan vara något helt annat. Ändå är jag en entusiastisk demokrat. Och jag intar den positionen - inte därför att jag tror majoriteten kan förneka de av Gud givna mänskliga rättigheterna - utan därför att jag tror demokrati är den mest effektiva försvararen av de individuella rättigheterna, och, mer än något annat samhällssystem, begränsar möjligheterna för maktmissbruk av en liten elit. Och det är ett kristet koncept."
Önskar att det fanns politiker av hennes rang med hennes insikter i Sverige idag. Ska nog dessutom ta mig tid att läsa hela talet på engelska någon gång.
Utdrag ur Margaret Thatchers tal till Skotska kyrkans generalförsamling i Edinburgh 21 maj 1988:
"Jag kom nyligen över en mycket enkel fras: 'Kristendom handlar om själslig pånyttfödelse, inte om sociala reformer'. Debatten kring dessa mål har ibland blivit alltför polariserad och givit intryck av att de två helt kan separeras. Men de flesta kristna uppfattar det som sin personliga plikt att hjälpa sina medmänniskor. De betraktar barnens uppfostran som ett värdefullt förtroende. Dessa plikter är inte sprungna ur någon av riksdagens sekulära lagar, utan följer på att vara kristen.
Men många människor som inte är troende accepterar detta ansvarstagande. Vad är i så fall de distinkta kännetecknen för kristendom? De kommer inte från den sociala, utan den själsliga sidan av våra liv, och jag skulle personligen vilja identifiera särskilt [dessa] trossatser:
Människan har av Gud utrustats med den fundamentala rätten och förmågan att välja mellan gott och ont. [Vi är] skapta till Guds avbild och därför förväntas vi använda vår egen makt över tanken i utövandet av denna valmöjlighet /…/ vi behöver inte vårda vår kristna tro och gå i kyrkan för att värna sociala reformer och förmåner eller för att slå vakt om ett gott uppförande, utan för att visa respekt för livets okränkbarhet och ansvaret som följer med friheten /…/
Vi får lära oss att vi måste arbeta och använda våra talanger för att skapa välstånd. 'Om en man inte vill arbeta får han heller inte äta', skrev Paulus till tessalonikerna. Strävan efter rikedom hellre än fattigdom är legitim och springer ur själva skapelsens natur. Ändå varnar det tionde budet - Du skall icke heller hava lust till andras tillgångar - för att denna strävan efter att tjäna pengar och äga saker kan bli väl självisk. Men det är inte skapandet av nya tillgångar som är fel, utan kärlek till pengar för sin egen skull. Det är när beslut om vad man gör med välståndet som den själsliga dimensionen kommer in i bilden. Hur skulle vi kunna svara på de många ropen efter hjälp, eller efter investeringar i framtiden, eller efter stöd till fantastiska konstnärer vars arbete också är en hyllning till Gud, om vi inte först arbetar hårt och använder våra talanger för att skapa nödvändig rikedom? /…/
En sak är säker, de sociala och ekonomiska arrangemang som inte är grundade på respekten för individuellt ansvar kommer bara att göra skada. Vi är alla ansvariga för våra egna handlingar. Vi kan inte skylla på samhället om vi bryter mot lagen. Vi kan inte heller till andra delegera viljan att ge nåd och visa generositet. Politiker och andra sekulära krafter bör sträva efter att stimulera det goda i människor och motverka det onda; men de kan aldrig skapa det förstnämnda och aldrig avskaffa det sistnämnda. De kan bara se till att lagarna uppmuntrar de bästa instinkterna och övertygelserna hos människorna, instinkter och övertygelser som jag är övertygad om är betydligt djupare rotade än vad som ofta anses vara fallet. Ingenstans är det mer uppenbart än i familjen, som är kärnan i vårt samhälle och utgör vaggan för vår civilisations dygder. /…/
Ingenstans i Bibeln nämns ordet demokrati. När kristna möts är det inte, eller borde det inte vara, för att utröna vad majoritetens uppfattning är, utan vad som är den helige andens budskap - och det kan vara något helt annat. Ändå är jag en entusiastisk demokrat. Och jag intar den positionen - inte därför att jag tror majoriteten kan förneka de av Gud givna mänskliga rättigheterna - utan därför att jag tror demokrati är den mest effektiva försvararen av de individuella rättigheterna, och, mer än något annat samhällssystem, begränsar möjligheterna för maktmissbruk av en liten elit. Och det är ett kristet koncept."
Önskar att det fanns politiker av hennes rang med hennes insikter i Sverige idag. Ska nog dessutom ta mig tid att läsa hela talet på engelska någon gång.
Kommentarer
Postat av: Kärin
WOW! Vilket tal! Snacka om att hon fattat ett o annat.
Trackback